Trehörningen/Salsjön

Syfte: Syfte Att bevara en representativ del av Risvedens äldre barrskogsmiljö med rikt växt- och djurliv samt av värde för friluftslivet.

Areal: Areal: 122 hektar varav 94 ha barrskog, 25 ha myrmark och 3 ha sjöar.

Läge: Beläget 11 km öster om Älvängen, 22 km norr om Lerum, 35 km nordost om Göteborg. Tillgängligt lättast från vägen Skogstorp-Anten. Stickväg från Rävasjön mot söder 1,2 km.

Sevärdheter: Gammal storvuxen barrskog med rik kryptogam-flora och fågelliv. Utsikten från Salsjöberget, Salsjön, Salstenen, Trollstenarna och de fem Rullestenarna.

Naturförhållanden: Risvedenområdets betydelse för naturvård och friluftsliv uppmärksammades tidigt. I regionplanen för Göteborg med omgivningar från 1963 föreslogs att området skulle ges erforderligt skydd för att säkerställa områdets kvalitéer för naturvård och friluftsliv. I den fysiska riksplaneringen har Risvedenområdet bedömts vara riksintressant för den vetenskapliga naturvården och för friluftslivet. Detta har motiverats med att området utgör ett skogs- och sjölandskap som är synnerligen opåverkat, att skogen är representativ för Västsverige och att området har goda strövmarker inom räckhåll för människor i regionen.

Ale kommun antog i september 1983 en markanvändningsplan, vari för Ramdalen-Trehörningsområdet anges att"kommunen anser det angeläget att länsstyrelsen bildar naturreservat för området".

Barrskogsområdet Risveden präglas av sin starkt brutna topografi och sjörikedom. Vissa delar har ännu karaktär av vildmark utanvägar, dikningar, kalhyggen etc. Salsjön-Trehörningen utgör ett av de större och mest opåverkade. Området domineras i öster av en skarp nord-sydlig brant med höjdskillnader på upp till 50 meter. Vackert belägen i kuperad terräng ovan branten ligger Salsjön. Längre norrut nedom branten sjön Trehörningen med omgivande myrmark. Den oroliga topografin fortsätter västerut, där kärrstråk och bäckdalar omväxlar med små höjdryggar, kullar och bergstup.

Ek ock asp är vanliga inslag i barrskogen. I anslutning till östra branten finns sumpskogar med al. Trädskiktet i området torde huvudsakligen ha uppkommit efter självföryngring och ha en ålder av 100-200 år (år 2005). Skogsbruk har bedrivits nästan enbart i form av plockhuggning och lättare gallring under 1940-50-talet och tidigare.

Vegetationen visar väl den näringsfattigare västsvenska barrskogens karakteristiska med inslag som vildkaprifol och falsk vitmossa. Mer krävande arter finner man dock i vissa sumpdråg och dalgångar, t. Ex. brunstarr, korallrot och ask respektive trolldruva, olvon och hassel. De varierade miljöerna tillsammans med den gamla och orörda skogen gör att urskogsgynnade organismer bland t. Ex. lägre växter är väl företrädda.

I fråga om fågelfaunan hyser området ett koncentrat av vad som är karaktäristiskt för Risvedens barrskogsmiljö. Häckande finns således pärluggla, sparvuggla, duvhök, fiskgjuse, tretåig hackspett, gröngöling, spillkråka, mindre hackspett och nötkråka. Tjädern har lekplatser i området och bland däggdjur ses mård, räv, grävling, älg, rådjur och vildsvin regelbundet.

Områdets vildmarksprägel bidrar till att det ofta utnyttjas som utflyktsmål. Forskare använder området som studieobjekt. I väster ansluter Kroksjöområdet.